Den längsta dagen...

Skönt trött! Har landat på kojen efter dagens första simpass och en underbar frulle på Falkbergets inkvartering.

Det är simläger i Triathlon Väst regi den här helgen i Falkenberg. Efter en tidig start var vi i vattnet i Klitterbadets salta vatten under översyn av två av klubbens mycket kompetenta coacher, Anders Holme och Torbjörn Wolfram. Beslutade mig för att kugga upp en fartgrupp för att se vad man hade att ge idag. Ingen kommer ihåg en fegis...
Under dagens första simpass var det fokus på teknik samt arm. En god blandning av olika övningar och repor med lite mer tryck avlöste varandra. Bra skit! Var duktigt trött i armar/axlar efteråt.

Att sedan få slå sig ner vid frukostbordet efter ett skönt pass är ju fantastiskt. Mmmm good!
Nu lite vila och ladda inför dagens löppass i ett vintrigt, friskt Falkenberg.

Fortsättning följer....

Förlorad visdom....

Ja, eller vad skall man kalla det då man tvingas göra sig av med en visdomstand? Någon hejdundrande glädje sprider sig iallafall inte... kanske på sin höjd en viss lättnad att det är över.

Alltså, tandläkare. Det måste vara ett särskilt släkte. VEM på Guds gröna Jord skulle annars vilja jobba med att dra ut, mer eller mindre, okej tänder ur folks darrande gap?! Är de sadister? Kan det vara så att de ser det som ett kall? Visst, det fyller en funktion att dra den där tanden men helt självklart är det inte.

Ja, ja.. nu är den iallafall ur. Kom iallafall ganska lindrigt undan med 900 SEK. Man tackar! Men då fick herr tandläkare jobba en hel del. Haha! Hur frisk är man själv då när man, liggandes på en brits med en tång i gapet, funderar "...han borde träna mer core så att han får ett bättre stöd då han rycker ut den..."

Vi är nog alla lite sjuka på vårat eget sätt....


Dagens träning.

Det var väl kanske lite därför man tog upp bloggandet igen...

Idag fick det räcka med min fasta cykel 30 klass samt Elins core klass på Sport Life Lindholmen. Välmotiverade medlemmar med nyårslöftet fortfarande ringandes i öronen som de avlade i någon sorts champangerus för snart en månad sedan.. Trevliga är de iallafall och trampar på ordentligt gör de då man peppar dem. Det är alltid skoj då man har en fullsatt sal med leende människor! Hoppas det håller i sig så även in i februari månad...

Over and out... 

Softisch...

Vakna, kanske ett morgonpass, LCHF- frulle, fly till jobbet, skörda mail, kaffe, fyll en funktion eller två, lunch, möte med kund, mer kaffe, fly från fängelset, träna hårdast, litet lugn i bröstet, ät mer, ät massor, var aktiv, fyll en plats, var med, var på... En helt normal vardag i mitt liv och troligen liknande i många andras.

SOFTISCH! En ledig kväll... Ingen träning, ingen bussresa, ingen läsning av tråkiga rapporter, inga svettiga träningskläder... Istället musik, värme, en kram och en tidig säng.

Då och då måste man stanna upp, andas in, sitta i stillhet och fundera, reflektera över stort och smått. Vad är viktigt? Hur känns det i hjärtat? Vad säger vännerna?

Vännerna... Ibland får de stryk på foten för en aktiv mans ivriga strävan efter ett lyckligt liv. Saknar dem ibland...  De riktiga vännerna, de som hjärtligt talar om att man är en dum fan som tränar för mycket och svingar får få svala bägare. Vännerna som kramar om en och säger att man är det där betonggjutna stödet när det blåser halv storm så skjortan fladdrar som ett söderslitet toppsegel.

Vänner. Gamla, seglande, fostrande som varit med sedan barnsben i sällskap med nya något mer vältränade oftast klädda i röda funktionskläder. Lika kära, lika värda. Ingen nämnd ingen glömd. Hatten av.

Imorgon gryr en ny dag, då är det färdig softat... Beware!

Natta!

Long time....

Att det skulle ta dryga fyra år mellan inläggen var INTE meningen! Haha! Så mycket roligt händer det i mitt liv...

Seriöst, tar det som en "heads up" på att man nog borde få ner sina tankar i skriven form då och då i dagens stressiga tillvaro.

Vad har hänt sedan sist då? Hmm.. inte så mycket.. bytt de flesta skolböcker till att bli lönlöntagare inom den marina branschen, kommit på att jag åldras, flyttat två gånger, genomfört en Svensk Klassiker, träffat en massa människor.. och förlorat kontakten med en del, tagit steget in i triathlon, svurit en del men skrattat dessto mer, blivit spinninginstruktör (trodde inte ens jag på för fyra år sedan!) och en hel del mer.

Idag lever jag ett aktivt liv med jobb och träning samtidigt som jag försöker umgås och träffa dem jag tycker om så ofta jag kan. Har insett att drömjobbet också är ett jobb och att man bör värdesätta sin fritid högre än något annat.

Just idag känner jag mig något kvävd. Kvävd av att inte hitta ett sätt att få utlopp för de kreativa och något vilda sidorna hos mig själv. Visst tar träning och tävling hand om det mesta i form av fysisk ansträngning och pannben men den kreativa sidan, skapandet, vill ändå få visa sig.
Tankarna på att byta karriär genom att lämna något tryggt, som jag iof verkar vara ganska bra, till att spendera min dyra tid på något jag verkligen brinner för dyker upp allt oftare.

Ser slutet på ytterligare en grå januarimåndag på la officina. Ikväll är det fysisk fostran i gymmet samt instruktörsmöte som står på schemat... alltid något.

So long.